Stor hjärnguide: Så fungerar din hjärna

Det är inte något organ som dominerar över kroppen så som din hjärna gör. Med sina miljarder nervceller fungerar den som befälhavare för allt från minne, intelligens till varför du känner som du gör. 

Vad händer när du blir förälskad? Eller varför var Einstein så smart när han hade så liten hjärna? Och behöver du ha hög IQ för att vara kreativ? 

Allt styrs från hjärnan. Och i den här artikeln tar vi dig under hjärnbarken, den vågiga utsidan som ser ut som en valnöt:

Vad exakt är det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet? Vad är skillnaden mellan vänstra hjärnhalvan och högra hjärnhalvan?

Och vad hände med människohjärnan för 200.000 år sedan?

Men bli inte förvånad om du bara kommer ihåg 10% av det du läser. Detta är det snitt som de flesta har efter att ha läst en längre artikel eller en bok. 

Hjärnan som filter 

Detta betyder inte att ditt minne är dåligt, tvärtom kan du tacka din hjärna, mer specifikt hippocampus för att den fungerar som ett filter och för att du har förmågan att filtrera bort det som är viktigt för dig!

Naturligtvis finns det 60 personer i världen diagnostiserade med hypertymesi (HSAM), även kallat “extraordinär minnesförmåga”. Med en sån medfödd diagnos skulle du kunna ge en sensorisk beskrivning av varje dag i ditt liv..  

Du kommer ihåg vad du hade på dig, åt till middag samt alla nyheter från vilket datum som helst. Skulle det vara en gåva eller en förbannelse?

Vår hjärna och Einstein 

I din hjärna finns det nästan 100 miljarder nervceller som jobbar kontinuerligt för dig.

Vad som gör vår hjärna mer intelligent än djur beror på vår stora hjärnstorlek i förhållande till kroppen. Vi har också en stor hjärnbark jämfört med andra djur.

Men det är inte storleken som betyder något. Både schimpanser och kor har en större hjärna än oss. Detsamma gäller elefanter och vissa valar. Hjärnan i en blåhval kan väga så mycket som åtta kilo!

Men hjärnan till relativitetsteorins fader och Nobelprisvinnaren i fysik Albert Einstein vägde ”bara” 1230 gram, mindre än genomsnittet på 1400 gram. Men han hade fler nervceller än genomsnittet.

Dessutom behöver du inte nödvändigtvis ha en hög IQ för att vara kreativ. Till exempel så hade popkonstens far Andy Warhol ett IQ på 86, som är under snittet och medianen hos världens befolkning (100). 

Hjärnan som kontrollcenter

Homo sapiens betyder “den moderna människan”, och vår hjärna nu är tre gånger så tung som den var då vi äntligen reste oss upp på två ben för 3,8 miljoner år sen.

Hjärnan fungerar som ett kontrollcenter i centrala nervsystemet. Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Om du till exempel skadar ryggmärgen betyder det ett avbrott i ”huvudlinjen” mellan hjärnan och kroppen (det kan leda till hjärnskador, och följden blir allvarligare ju högre upp i ryggraden skadan är. )

Hjärnan består av storhjärnan (cerebrum), lillhjärnan (cerebellum), mellanhjärnan (diencephalon) och hjärnstammen. 

Det är höger hjärnhalva som styr vänstra sidan av kroppen, medans vänster hjärnhalva styr högra sidan av kroppen. Anledningen till att hjärnan kontrollerar kroppen på ett spegelliknande sätt, är att nervvägarna från hjärnan passerar över till motsatt sida vid övergången till ryggmärgen – närmare bestämt i thalamus och hjärnstammen.

Thalamus ligger i hypothalamus och sitter på vardera sidan om hjärnans mittlinje. Dessa skickar signaler till nästan hela hjärnbarken med de senaste nyheterna från alla sinnen. Du kan jämföra thalamus med granntanten, en som vet skvaller om alla.

Hjärnbarken är som ett lapptäcke

Hjärnbarken är storhjärnans yttre lager, och är cirka 2-6 millimeter tjockt. Det är platsen för tankar, språk, personlighet och problemlösning.

För att nervcellerna i hjärnan ska fungera måste de vara en del av ett nervcellsnätverk. Hur dessa kommunicerar kan du läsa längre ner i artikeln.

Vår hjärnbark är uppdelad i lappar beroende på var de olika delarna finns i skallen:

När någon stryker dig över kinden och när tårarna rinner, kommer dessa signaler från parietalloben.

Temporalloben kontrollerar språkförståelse och minne, och denna ligger du bakom tinningen. 

För att du ska kunna se är du beroende av occipitalloben. Och det är frontalloben som gör att du har kontroll över dina rörelser. 

Det finns mycket att tänka på när det gäller hjärnan. Men vad är egentligen minnet?

Vårt minne

Du hittar minnescentret hippocampus i storhjärnan. Här ligger det glömt bakom bägge temporallobarna. Hippocampus betyder för övrigt sjöhäst på latin, och det namnet kommer ganska enkelt av att denne hjärnstrukturen liknar en sjöhäst. 

Det är i detta område av hjärnan som vi kan koda och lagra nya uttryckliga minnen som blir till kunskap, fakta, händelser och rumsligt minne.

Men hippocampus fungerar också som ett ganska bra filter. De flesta intryck glöms bort efter bara några minuter, och efter några dagar kommer vi knappt ihåg någonting. Våra minnen blir mindre detaljerade och vi minns mest vad som har påverkat oss mycket känslomässigt.

Ett tips om du vill komma ihåg bättre är att läsa högt för dig själv eller andra. Då får du informationen både genom syn och öron. Om du till exempel pratar om den här artikeln aktiverar du ett minne och du kommer ihåg bättre. Dessutom får du mycket mer tillbaka för att upprepa materialet, eftersom det är mer effektivt att återskapa tidigare information än att läsa flera gånger.

Hjärnan är associativ  

Våra minnen ligger i princip inte bara på ett ställe utan lagras i fragment i olika delar av hjärnbarken.

Vi säger att vårt minne är associativt och minnen måste därför också komma ihåg i fragment.

Du kanske har märkt att mörka tankar kommer när du är ledsen? Eller att optimistiska tankar kommer när du mår bra? Detta beror på att våra minnen beror på ditt humör.

Funfact: Varför är vissa vänsterhänta?

Cirka 10 procent av världens befolkning är vänsterhänt. Den vanligaste förklaringen har varit en neurologisk utveckling i fosterstadiet, vilket får deras högra hjärnhalva att dominera.

Men ny forskning har avslöjat luckor i denna förklaring.

Ett team av en biofysiker vid Ruhr-University Bochum i Tyskland undersökte ultraljudsbilder av foster. De undersökte bilder vid 8, 10 och 12 veckor för att följa utvecklingen i ryggmärgen.

Vad de fann var ”asymmetrisk rörelse” hos fostret som inträffar långt innan de delar av hjärnan som styr motorik är kopplade till ryggmärgen.

Resultaten tyder på att det är den genetiska utvecklingen i ryggraden som avgör om du blir höger- eller vänsterhänt. Inte hjärnan.

Träna upp den andra sidan 

Förresten finns det också cirka 1% av befolkningen som är så kallade ambidexter, vilket innebär att de är lika bra med båda händerna.

Annars är det möjligt att träna både höger och vänster sida av kroppen, men det kräver mycket träning under lång tid.

Har du till exempel försökt borsta tänderna med vänster hand om du är högerhänt? Eller styra datormusen med vänster hand?

Det är bra träning för att stärka mental klarhet. Och även om det inte gör dig smartare kommer du att kunna bli bättre på att samordna och lösa uppgifter med båda händerna.

Flera sådana små steg i vardagen kommer att kunna hjälpa dig att träna din hjärna.

Vad som händer då är att du skapar nya nervförbindelser i hjärnan.

Tyvärr, när vi blir äldre, blir våra nervförbindelser sämre. Faktum är att MR-bilder visar att hjärnan krymper.

Demens: Att vara borta från sitt sinne

Demens, bokstavligen översatt, betyder att vara borta från sitt sinne. I grund och botten handlar detta tillstånd om hjärnsvikt.

Den vanligaste formen av demens är Alzheimers, en hjärnsvikt som är kopplad till felaktig nedbrytning av ett visst protein.

Det är dock möjligt att motverka denna typ av hjärnsvikt genom att hålla hjärnan aktiv i ålderdomen. Sedan tar det mycket mer för att vissa proteiner ska brytas ner så att de sätter din hjärna ur spel.

Hjärnan styr våra känslor

Du kanske inte tänker på det, men alla känslor i kroppen styrs av kemiska ämnen i hjärnan. Även om det ibland kan kännas som en kärleksaffär kommer från fjärilar i magen. Eller att ångest kommer från bröstet.

Känslorna styrs från nervsystemet som ligger i storhjärnan (cerebrum). Som vi har sett består nervsystemet av miljarder nervceller. Dessa kontrollerar, bland annat, våra tankar, känslor, beteenden och rörelser.

Hjärnan förbinder signaler mellan olika nervceller och områden i en rasande takt. De snabbaste nervimpulserna kan nå en hastighet på 360 km/h!

De tre viktigaste signalsubstanserna som frigörs när någon till exempel är snälla mot oss, heter dopamin, serotonin och oxytocin. 

Hjärnan tar också emot signaler från ansiktsmusklerna. Det kommer till exempel att reagera om du gör ett argt ansiktsuttryck. Då kommer det att aktivera ilska och rädsla centrum i hjärnan som kallas amygdala.

Forskare har gradvis funnit att botoxbehandling resulterar i mindre aktivering av amygdala. När sprutan sätts in i ansiktsmusklerna slutar de fungera eftersom nervcellerna som styr musklerna inte längre kan skicka signaler.

Känslor är faktiskt en komplex interaktion mellan flera delar av hjärnan, det limbiska systemet och en ring runt hjärnstammen som består av hippocampus, amygdala, luktlökar och delar av hypothalamus och thalamus.

Varje del av hjärnan är således specialiserad för att utföra sina egna uppgifter. Det är till exempel ett område på baksidan av huvudet som aktiveras när vi ser (synbarken) och ett område i templet som är mest aktivt när vi hör (hörselbarken).

Känslor är alltså en avancerad interaktion mellan flera delar av hjärnan.

Blixtsnabba signaler 

Det som får nervsystemet att fungera så snabbt beror på att elektriska signaler skickas ner i nervcellerna.

Elektriska signaler skickas ner i nervcellskroppen och ut i nervcellens gren som kallas ”axon”.

I slutet av axonen omvandlas den elektriska signalen till en kemisk signal som skickas över det enorma 20 nanometer synapsgapet.

När den kemiska signalen har överförts till synapsen kan den omvandlas till en elektrisk signal som går till en annan nervcell.

En synaps är alltså den plats där en signal överförs från en nervcell till nästa.

Vi är födda med ett visst antal nervceller, och även om vi inte kan få mer, kan du önska dig fler synapser!

Om du har många synapser kan du bättre anpassa dig till nya utmaningar. Varje gång du lär dig något nytt skapas nya synapser. Men dessa försvinner igen om du inte upprepar.

Det kan ta allt från några minuter till dagar till år att lära sig något nytt.

Det centrala och perifera nervsystemet

Vårt nervsystem inkluderar det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet. Deras uppgift är att kontrollera kroppens beteende genom att hålla kontrollen över muskler och körtlar. Det är till exempel tack vare nervsystemet att vi kan bibehålla kroppsställning och inte kollapsa.

Det styr också det autonoma nervsystemet, som vi inte kan kontrollera med viljan.

Det autonoma nervsystemet är vidare uppdelat i det sympatiska nervsystemet, det parasympatiska nervsystemet och det enteriska nervsystemet.

Det är det sympatiska nervsystemet som reagerar på stress och hotande faror, gör att blodtryck och hjärtfrekvens ökar, förutom att generera känslor av upphetsning.

Hjärnan är plastisk

Vår hjärna har utvecklats under 500 miljoner år. Först fanns bara reptilhjärnan (som vi känner idag som bakhjärnan). Arten Stegosaurus vägde till exempel upp till tre ton, men hade en hjärna på bara 80 gram, knappt större än en citron. Då är det kanske inte så konstigt att vi idag hittar dinosaurierna på museer. 

Det tog ytterligare 250 miljoner år innan de äldsta däggdjuren utvecklade det som kallas det limbiska systemet.

Tänk bara på hur Homo Habilis och Homo Rudolfensis tillverkade primitiva stenverktyg för 2 miljoner år sedan, för dagens människor som utvecklar avancerad teknisk utrustning.

År 2003 började NASA till exempel experimentera med robotar för att utforska livet på Mars. Lite kvantesprång från att utveckla något som med godviljan kan kallas ett yxverktyg.

Det var för omkring 40 000-50 000 år sedan att människor började likna dem vi ser idag: de kunde tänka abstrakt, använda symboler, planera, använda avancerade språk och hade många andra mänskliga egenskaper.

Enligt forskning är det särskilt ett område runt parietalloben på toppen av baksidan av huvudet och i lillhjärnan som har format den moderna hjärnan.

Detta område runt parietalloben är bland annat relaterat till planering, uppmärksamhet, självmedvetenhet och långtidsminne.

Lillhjärnan är å andra sidan ofta kopplad till balans och motorisk kontroll, samtidigt som den är nära kopplad till språk, arbetsminne och sociala färdigheter.

Förresten, språket kom så sent som för 150 000 år sedan. Enligt många språkforskare kommer det mänskliga språket från Östafrika.

Ta vara på hjärnan

Som vi har sett är det tyvärr inte möjligt att bilda nya nervceller, men du kan träna dig själv till flera synapser.

Det gör du genom att lära dig nya saker. Dessutom påverkar fysisk aktivitet din hjärna. Det minskar risken för demens, depression och diabetes typ 2, det kan till och med göra dig mer intelligent, alert och mindre stressad.

Även kosten är viktig för att ta vara på hjärnan. I tillägg till fett behöver hjärnan ha tillräckligt av viktiga B-vitaminer. Vitamin B har den egenskapen att det bidrar till nervsystemets normala funktion och normal psykologisk funktion. 

MemoPro er et kosttilskott som innehåller bland annat 300 mg Bacopa monneri som kan hjälpa till att förbättra din koncentration och minne, samt att bibehålla kognitiv funktion. Det kan också bidra till normalt blodflöde, vilket är förknippat med hjärnans prestanda. Vitamin C och B6 bidrar till normal psykologisk funktion. Vitaminerna B12, B1 och B2 bidrar till nervsystemets normala funktion. Vitamin B5 bidrar till normal energiomsättning.

Kilder: 

• Hjernen er stjernen av Kaja Nordengen
• Store norske leksikon
• The Huffington Post 
• NHI.no
• Forskning.no