Det är lätt hänt – men varför glömmer vi?

Bilnycklarna ligger inte där de ska, du glömde hela födelsedagen till din partner. Det blev dålig stämning. Det är inte kul att glömma, överhuvudtaget. Så varför gör vi det?

Vi glömmer något varje dag. Och faktiskt, totalt sett glömmer vi mer än vi minns. Hjärnan använder mycket energi för att komma ihåg, och det betyder att den måste göra vissa prioriteringar.

Så det är inte utan anledning att oroa dig om du är lite glömsk. Det kan till och med bero på att du är smart: Forskning från University of Toronto, har kopplat hög glömska till hög intelligens. Detta beror på att din hjärna prioriterar att komma ihåg värdefull information, medan du rensar bort oviktiga detaljer – det ger istället plats för det som är viktigt. 

Men först, låt oss dela upp minnet för att se hur det fungerar. Då blir det lättare att förstå varför vi glömmer.

Hjärnan och glömska

Vi delar upp vårt minne efter hur länge det varar:

  • Långtidsminne
  • Korttidsminne
  • Arbetsminne

Med långtidsminne hänvisar vi till kunskap vi har förvärvat, personliga erfarenheter och färdigheter vi har lärt oss.

Korttidsminnet, å andra sidan, är förmågan att upprepa eller behålla information mer eller mindre ”som den är” – direkt efter att den har tagits emot.

Arbetsminnet är begränsat. Det är den som ansvarar för tillfällig lagring och behandling av information, så att lärande, förståelse, tänkande och mer varaktigt minne kan ske.

Kanske kommer du bara ihåg ett visst antal siffror om du ska komma ihåg ett telefonnummer. Men de flesta av oss som växte upp med en fast telefon kommer ihåg en massa telefonnummer, vid en tidpunkt då vi var tvungna att slå numret varje gång vi ringde.

Det betyder att informationen har satt sig i långtidsminnet

glemsomhet post-it lapper
Har du många gula lappar runt omkring dig?

Lagring av minnen och glömskhet

Det startar med ett minne, en händelse eller information. Detta blir inkodat och registrerat. Sedan lagras minnet, som också kallas konsolidering.

Det sista steget är när du hämtar det lagrade minnet.

Längs denna skala finns det flera länkar som kan misslyckas. Och det är inte alltid bra att säga exakt var det misslyckas.

Men om det först misslyckas i ett steg har man tekniskt sett ett problem med inlärning. Och vi pratar om att glömma, glömskhet och att vara glömsk.

Vi glömmer fort

Som nämnts i inledningen glömmer vi mer än vi minns. Redan efter en timme glöms ungefär 55% av det vi har lärt oss igen. Efter 9 timmar glöms 65%, efter två dagar glöms 70% bort och efter 1 månad har vi glömt nästan 80% av den totala informationen.

Det kan tyckas som dyster läsning, men det handlar om att hjärnan bara prioriterar för dig.

Vi glömmer något lättare än andra saker. Vi har lättare att komma ihåg det som känns bekant för oss. Således har till exempel många former av memoreringstekniker uppstått som innebär att man kopplar ny kunskap till redan förvärvad kunskap.

Vi kan sammanfatta hela denna informationsprocess som försvinner från korttidsminnet i tre delar:

1) Mognadsteori

I det här fallet glömmer du när du inte ”övar” informationen. Det vill säga, du tänker inte på det. Kanske var det något på nyheterna som bara gick förbi dig, eftersom du inte ägnade energi åt att tänka på det.

2) Kompensation

Detta är en form av glömska där nya minnen ersätter gamla minnen. Så du glömmer något du har lärt dig tidigare, och kommer istället ihåg det sista du hörde.

3) Ingripande

Du kanske har märkt att det kan vara svårt att komma ihåg något, om det är väldigt likt något du redan har hört tidigare? I det här fallet talar vi om ny information som snedvrider gamla minnen.

Det är alltså långt ifrån all information som når långtidsminnet. Istället lagrar hjärnan viss information och kasserar annan information.

Det kan vara flera orsaker till att du glömmer. 

Yttre faktorer som kan orsaka glömska

Glömska kan uppstå som ett resultat av flera faktorer:

  • Stress
  • Depression
  • Sömnbrist
  • Problemer med sköldkörteln
  • Graviditet

Andra faktorer kan vara biverkningar från medicinering, ohälsosam kost eller uttorkning.

Glömsk i tidig ålder

Dessutom visar studier att det är vanligt att börja komma ihåg sämre från 45 års ålder. Då kan det plötsligt bli svårare att komma ihåg både ansikte och namn. Resonemangsförmågan kanske inte är som den en gång var.

Studien omfattade 7000 deltagare i åldern 45-70 år.

Detta var relativt häpnadsväckande fynd, eftersom man länge har trott att minnet börjar misslyckas från 60 års ålder.

Samtidigt är det viktigt att skilja mellan allmän glömska och allvarligare tillstånd som demens.

Dement eller bara glömsk?

Det är därför vanligt att komma ihåg värre med åldern, så kallad åldersrelaterad minnesförlust. Det är dock viktigt att skilja denna typ av tillstånd från demens, även om de ibland kan överlappa varandra.

Till exempel är det normalt att glömma till följd av bristande fokus, vilket ofta ses i åldersrelaterad glömska. Och detta är inte ett tillstånd som behöver allvarliga konsekvenser.

Demens, å andra sidan, utvecklas vanligtvis till att förvärras med tiden.

demens glemsomhet
Många med demens tycker om att titta på gamla fotografier

Typiska tecken på demens är:

Glömma viktig information: Det kan vara att glömma namnen på vänner eller nära nära och kära eller oförmågan att komma ihåg ord. 

Personlighetsforändring: Man ser ofta att personer med demens kan ändra personlighet. Till exempel kan de bli mer aggressiva, paranoida eller impulsiva. Det kan vara utmanande för omgivningen att klara av det.

Desorientering: Ett annat vanligt symptom är att någon med demens kommer att känna sig desorienterad i nya miljöer. Till exempel om någon med demens flyttas till en ny plats kan det ge en känsla av osäkerhet. 

Glömska och intelligens

Som nämnts tidigare i artikeln glömmer vi mer än vi minns. Och det är bra för hjärnan att rensa bort saker som inte nödvändigtvis är relevanta för oss.

Samtidigt ser vi från studien i University of Toronto att glömma är nära kopplat till hög intelligens.

Studien, publicerad i tidskriften Neuron, drar slutsatsen att glömska kan vara en fördel snarare än ett hinder.

När vi glömmer kan vi låta hjärnan fokusera på saker som är viktiga för vår beslutsförmåga. Och inte på de mindre detaljerna som i alla fall inte är avgörande för att resonera och komma till ett bra beslut.

Kort sagt kommer du därmed att kunna fatta smartare beslut lättare, om du inte har huvudet fullt av många störande minnen.

Ta vara på minnet 

Det är viktigt att ge hjärnan centrala näringsämnen för att ta vara på minne och koncentration. 

MemoPro är ett kosttillskott som innehåller de essentiella B-vitaminerna B1, B2, B3, B5, B6 och B12, vitamin C, i tillägg till 300 mg bacopa monnieri

Vitamin C är viktig för normal psykologisk funktion. 

Bacopa monnieri är en ört som kan bidra till att förbättra koncentrationen. Du kan läsa mer om studier på MemoPro här.

Prova MEMO

PRO

i 60 dagar

50% rabatt – endast 174:-

Skriv in ditt personnummer

Du skickas vidare till ett förhandsfyllt beställningsformulär med information kopplat till ditt personnummer, där du läser mer om abonnemanget och villkoren innan du beställer. Du beställer ingenting nu.


Källor: